Día de internacional

Igår (torsdag) var det internationella dagen för hela slanten! Alla utbytesstudenter från både high school och universitetet fick var sitt bord för att ställa saker på och bjuda på mat från våra hemländer. Jag kan ju bara säga det att utan IKEA hade mitt bord stått väldigt tomt. Tur att det inte är långt till San Diego och tur att min värdmamma skulle dit två dagar innan vår lilla utställning. Det var väldigt underhållande och skrattframkallande när hon ringde mig från Ikea och undrade vad jag ville ha. Alla varor har svenska namn och ibland kunde jag bara inte förstå vad hon menade… Men jag lyckades trots detta få hem en hel del. På bordet fanns köttbullar, lingonsylt, ahlgrens bilar, fiskar, ballerina, singoalla och hemmagjorda chokladbollar som jag och Mari gjorde kvällen innan. Dock sparade jag min Marabou till mig själv och jag njöt varje sekund den varade... Och tur var det för annars hade jag inte fått något alls. Köttbullarna tog slut efter sisådär tio minuter och jag blev faktiskt förvånad över att de tyckte om lingonsylten! När maten var slut och jag svarat på ett antal frågor åkte jag hem till Patti där vi stekte i poolen. Ytterligare en bra dag!
Hasta luego!




Más días


Detta var så otroligt fräckt! Jag gick på födelsedagskalas för farbror Luis som fyllde 90. Massvis med folk klädda i vitt och fin bordsservering. Men efter ett tag togs pinjatan fram… Det skrynkliga ansiktet sken som ett barn på julafton!


El grito – Natten mellan onsdagen den 15 och torsdagen den 16 firade Mexiko 200 år av självständighet. Vi blev inbjudna som VIP hos ”the Major”… Där träffade jag folk, skrek VIVA MEXICO och fastnade på två mingelbilder som dök upp i tidningen dagen efter…


Har kollat på fotboll med Barbara och lite andra människor. Fotbollsplanens kvalité skiljde sig lite från vad man är van vid hemma…


Patti har lagat italiensk pasta! Det har sina fördelar med att träffa folk från världens alla hörn.

Detta är några av de saker jag har hittat på här borta. Dagarna rullar på och jag trivs verkligen! Vilket inte är så konstigt när avokadon bara kostar 19 kronor kilot och mangon endast 8 kronor kilot! Dock verkar de fåtal mexikanska mygg som finns vara väldigt förtjusta i mig…


Camp

Denna helg har spenderats på Santa Veronica ranch tillsammans med ett 40tal andra utbytesstudenter från världens alla hörn. Fredag lunchtid hoppade vi in i bilen som skulle ta oss till Tecate. Vägen skulle repareras så vid sidan av den ursprungliga körbanan fanns en tillfällig extraväg. Där skumpade vi runt i cirka 2 timmar. Till slut var vi framme och maten väntade på oss. Vi träffade alla människor och installerade oss på rummen. Framåt kvällen blev det mexikansk fest med pinjata, mexikansk musik och ännu mera mat. För er som inte vet vad en pinjata är: Det är ett färgglatt föremål som hängs upp i luften och sedan slås sönder eftersom man vill åt godiset som finns inuti. Efter hejdlösa attacker med basebollträ och ögonbindel blev det dans för att hålla oss varma. Vi bodde ute i öknen och där blir det kallt framåt natten förstår ni. Dock är det desto varmare under dagen. Som tur var fanns det pool och där stekte vi under lördagen. Men inte hela dagen – vi hade massa aktiviteter på gång under hela helgen. Som till exempel: RALLY (vi skulle springa oss svettiga och svara på frågor om Mexiko), skriva en låt, mysa kring en lägereld (där jag inför alla sjöng ”Morsgrisar är vi allihopa” –någon var ju tvungen att bjuda lite på sig själv), fotbollsturnering, gruppfoton och ännu mera mat. Det var riktigt kul att träffa andra utbytesstudenter och även träffa före detta utbytesstudenter och lyssna på deras erfarenheter och upplevelser. En riktig toppenhelg!













Jag i min nyvunna sombrero! Eftersom jag och mitt lag var så duktiga på att skriva låtar och spela fotboll fick vi finfina priser: en sombrero, ett blinkande glas och något som liknar en aztekisk kalender.


Baseball

Igår var jag på mitt livs första basebollmatch! Klockan halv tre gick bussen med utbytesstudenter och lite annat folk från Ensenada mot San Diego där ”Los Padres” (San Diego) skulle möta ”The Dodgers” (Los Angeles). Även om bussen var av bättre kvalité än stadsbussarna guppade det så att hörlurarna trillade ur öronen… Klockan 7 började matchen och då hade vi hunnit bänka oss och lyssna på nationalsången. Självklart satt jag på den mexikanska ”avdelningen”- vilket gjorde hela upplevelsen roligare. Jag kan ju inte direkt säga att baseboll är en intensiv eller aggressiv sport. Det är mer en tre timmars lång familjeföreställning. Men när den mexikanske spelaren vid namn Gonzales tog ett steg ut på planen blev det liv på läktaren. Eftersom matchen är så pass lång finns det en hel del småbutiker inne på stadion som man kan kika lite i. Jag köpte bland annat en Los Padres tröja och en äkta amerikansk hot dog. Jag tror dock inte att baseboll är en sport för mig. Mitt tålamod räcker verkligen inte för att lära mig träffa en boll som kommer flygandes i en sjuklig hastighet. Jag hade blivit urförbannad efter ett par missar. När matchen var slut avfyrandes lite fyrverkerier eftersom Los Padres vann och vi gjorde oss redo för resan tillbaka till Ensenada. En helt klart lyckad kväll!

Dock sitter jag här nu dagen efter med en dunderförkylning, feber och halsont. Men det går förhoppningsvis snart över. Som tur är har de te – så jag kommer nog överleva fint.



Petco Park!


Lukas (från Tyskland) och jag


Nikolas från Tyskland


När alla lämnat stadion stannade vi kvar och tog lite fler bilder. Patrizia är lycklig efter vinsten!


En månad

Nu är det slut på augusti och jag har befunnit mig i Mexiko i mer än en månad – GALET! Det har gått så otroligt fort men samtidigt har jag varit med om så mycket. Sedan förra inlägget har jag bland annat besökt: Novatada (vilket motsvarar vår inspark), ett Hawaiiparty i San Diego, ett svenskt födelsedagskalas (där jag fick sjunga solo -den svenska födelsedagssången) och ett rehab center. Rehab centret åkte vi till med skolan under lektionstid, och det var helt klart en speciell upplevelse. Rikemansbarnen från privatskolan tar bussen till ett område som de inte visste fanns och där ska de träffa missbrukare som levt hela sina liv i total fattigdom. ”Vi skäms verkligen över att du ska behöva se de värsta stadsdelarna av Ensenada” sa de till mig när vi var framme. Klasskillnaden som jag visste fanns men ännu inte upplevt blev nu väldigt påtaglig… Detta center ska vi besöka varje torsdag i flera veckors tid och vi ska varje gång hålla i någon sorts aktivitet, så troligtvis får ni höra mer om centret senare.

Andra saker jag har listat ut om mitt nya land:
· Man har inga skolböcker - endast ett stort anteckningsblock
· Alla kör bil överallt!
· Tröjorna har dragkedjan åt fel håll
· Man låser bildörrarna när man kör
· När någon fyller år ger man dem stora ballonger
· Mexikanarna är mycket mer allmänbildade än amerikanerna – Jag har snackat med en äkta amerikan och han frågade helt seriöst om vi hade internet eller bilar, om jag visste vad en iPhone var och om jag hade hört talas om McDonalds. Han blandade inte ihop Sverige med Schweiz (vilket alla gör som jag träffat i Mexiko) eftersom han inte visste att de var två olika länder. Måste även tillägga att detta var en 27 årig kille som pluggade ekonomutbildningen på universitetet i San Diego.



Hemma hos Patrizia (italienska utbytesstudenten) i hennes pool!


RSS 2.0