En månad
Nu är det slut på augusti och jag har befunnit mig i Mexiko i mer än en månad – GALET! Det har gått så otroligt fort men samtidigt har jag varit med om så mycket. Sedan förra inlägget har jag bland annat besökt: Novatada (vilket motsvarar vår inspark), ett Hawaiiparty i San Diego, ett svenskt födelsedagskalas (där jag fick sjunga solo -den svenska födelsedagssången) och ett rehab center. Rehab centret åkte vi till med skolan under lektionstid, och det var helt klart en speciell upplevelse. Rikemansbarnen från privatskolan tar bussen till ett område som de inte visste fanns och där ska de träffa missbrukare som levt hela sina liv i total fattigdom. ”Vi skäms verkligen över att du ska behöva se de värsta stadsdelarna av Ensenada” sa de till mig när vi var framme. Klasskillnaden som jag visste fanns men ännu inte upplevt blev nu väldigt påtaglig… Detta center ska vi besöka varje torsdag i flera veckors tid och vi ska varje gång hålla i någon sorts aktivitet, så troligtvis får ni höra mer om centret senare.
Andra saker jag har listat ut om mitt nya land:
· Man har inga skolböcker - endast ett stort anteckningsblock
· Alla kör bil överallt!
· Tröjorna har dragkedjan åt fel håll
· Man låser bildörrarna när man kör
· När någon fyller år ger man dem stora ballonger
· Mexikanarna är mycket mer allmänbildade än amerikanerna – Jag har snackat med en äkta amerikan och han frågade helt seriöst om vi hade internet eller bilar, om jag visste vad en iPhone var och om jag hade hört talas om McDonalds. Han blandade inte ihop Sverige med Schweiz (vilket alla gör som jag träffat i Mexiko) eftersom han inte visste att de var två olika länder. Måste även tillägga att detta var en 27 årig kille som pluggade ekonomutbildningen på universitetet i San Diego.
Hemma hos Patrizia (italienska utbytesstudenten) i hennes pool!
