Mat och möten

Har hunnit med att lära mig laga mer mexikansk mat! Denna gång lärde jag mig göra en äkta mexikansk salsa och frijoles. Frijoles är en slags röra av bönor som äts till allt. Dessutom fick vi lära oss hur man gör äkta enchiladas, både med kyckling och med ost. Mums! Kan ju säga att de inte alls smakar som de vi gör hemma i ugnen. Dessa är så otroligt mycket godare. Utöver att laga mat har jag bland annat lagat italienska kakor och varit på ytterligare ett rotarymöte som slutade med att jag och alla rotarygubbar åt tacos på gatan i flera timmar… Härliga gubbar och nu har jag träningsvärk i skrattmusklerna. På tal om träning har jag börjat gå på zumba som är en blandning mellan aerobics och latinska danser. Riktigt kul och jag kan verkligen rekommendera att prova på!


Una enchilada de pollo, una tostada y arroz!


Rotarios trabajando

Fredags kväll börjades förberedelserna av att packa ihop mat i olika påsar tillsammans med min rotaryklubb och andra frivilliga rotarymänniskor från Mexiko och USA. Jag träffade mängder av vettiga och trevliga människor och plastpåsarna fylldes med lök, potatis och tonfisk på burk. Fotbollar blåstes upp och filtar lassades in i bilarna medan det bjöds på tequila. Jag visste inte riktigt hur jag skulle se på detta, men typiskt dessa gubbar var det i alla fall. Vid 10-tiden återvände jag hem för att får en natts god sömn för att sedan orka gå upp tidigt lördag morgon.

Klockan 8 blev jag upplockad för att äta frukost med alla rotarianer. Som vanligt var det ingen liten frukost… Frijoles (bönor), potatis, tortillas, chilaquiles, kött med någon konstig röra mm. För mig sådär tidigt på morgonen var det lite svårt att trycka i sig. Efter frukosten begav vi oss ut till de områden där vi skulle dela ut de påsar med mat som vi paketerat dagen innan. Återigen chockades jag av de otroligt stora klasskillnader som finns här. Detta område var verkligen ett av de mest fattiga och utsatta i Ensenada och folk hopades runt skåpbilen så fort vi kom dit. Hur mycket påsar och filtar vi än hade tagit med så hade det ändå inte räckt. Det räcker aldrig. Det gjorde verkligen ont att säga att allt var slut när de flesta fortfarande stod kvar på gatan. Efter detta område åkte vi vidare till ett annat där vi skulle dela ut leksaker till barn. Om det gjort ont i själen innan var det inget jämfört med nu. Av någon konstig anledning lyckades jag bli ansvarig för allt när de spansktalande rotarianerna stack iväg för att hämta mer leksaker. Där stod jag och amerikanerna och skulle börja dela ut leksaker. Fick då prova på jobbet som tolk, och det blev hemskt rörigt när även en norrman började prata med mig på norska och jag förväntades prata svenska mitt i allt. Förvirrande. Men i alla fall, även här räckte inte leksakerna till alla barn som lydigt ställt sig i ett långt ringlande led. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till så jag började spela fotboll med smågrabbarna. En lärorik dag som verkligen fick mig att tänka. Skallen gick på högvarv, så när jag kom tillbaka till mitt hus blev det bums i säng.



Mexikansk frukost







Fråga mig inte varför det hängde skor på detta vis i hela området. Jag hittar faktiskt ingen bra förklaring...


Mexikansk matlagning

Här har det lagats mat, mexikansk mat till och med! Igår, torsdags, blev jag och Patrizia bjudna hem till tía Patty (min gamla värdmammas brors fru om det ska vara noga) för att lära oss att laga mole. Mole är en typisk mexikansk maträtt som när jag första gången provade tyckte smakade pyton. Tredje gången gick det att äta och efter sådär fem gånger var det riktigt gott! Med kameran i högsta hugg fotograferades precis allt och pennan användes flitigt för att få allt rätt. Vi lärde oss också att göra en typisk mexikansk ”extrarätt” som förvånansvärt nog inte har något namn, men gott var det. Enkelt var det också, inga konstiga ingredienser så troligtvis kan även detta göras hemma i Sverige! Dock äts nästan all mexikansk mat tillsammans med majstortillas vilket blir ett litet problem där hemma… Men om jag ser till att lära mig hur även de tillagas kan ni få smaka på äkta mexikansk mat när jag kommer tillbaka ;)


Mole på gång! Innehåller en hel del konstiga ingredienser... Bland annat tomatsås, socker, o'boy, chili, jordnötssmör och kyckling såklart. Som sagt, första gången kommer smaken som en chock och du vet inte riktigt vad det smakar men efter ett tag vänjer du dig vid smaken och så njuter du!



Här grillas chili till extrarätten. När hela chilin är bränd och svart sköljs den under kallt vatten och man skalar då av allt det brända som inte används i matlagningen. Tydligen väldigt vanligt att man gör så här i mexikansk matlagning.



Nu har utöver chilin även tillsatts majs, lök, ost, crema och en rad andra kryddor. Otroligt gott!



Så här äts det. Lägg även märke till att de endast äter med en gaffel! Vet inte hur många gånger jag har frågat om det finns en kniv tillgänglig...



Efterätt! Denna dagen var det en speciell efterätt eftersom det var den 6 januari vilket innebär "Día de Reyes" och då ska alltid denna efterätt ätas vid namn "Rosca". För en tid tillbaka firades inte jul med presenter i Mexiko. Istället gav man presenter till varandra den 6 januari eftersom det var på denna dag som de tre vise männen kom med sina gåvor. Inuti kakan finns en statyett av jesubarnet och den person som får statyetten när de skär sig en bit måste den 2 februari anordna en fest!


Ett nytt år

(ett blogginlägg skrivet den 31 december 2010)

GOTT NYTT ÅR på er alla! Det känns lite lustigt att ni där hemma nu lever i år 2011 medan jag får vänta sju och en halv timme till innan jag får fira in det nya året med dunder och brak. Kvällen kommer först att firas med min värdfamilj som kommer anordna en skrällfest med bordsplacering vid middagen och fyrverkerier. Där ska jag även fira tolvslaget är det bestämt. Därefter drar jag vidare med några kompisar för att fira det nya året. Jag ska allt se till att det blir en lyckad kväll! Hoppas att ni också firar ordentligt så ses vi senare i år;)

Dock får nyår mig alltid att tänka tillbaka på det år som varit. Bra och mindre bra händelser, höjdpunkter och svackor, känslomässiga och underbara stunder. Allt finns där. Men när jag tänker tillbaka på år 2010 ler jag för mig själv. Jag har haft ett riktigt kanonår. Vintern började med en stark brytning från den deprimerande hösten och jag njöt av skidåkningen istället för att klaga över att pjäxan skavde. Var även gruvligt orolig för att min kära Elin skulle träna ihjäl sig för sina magrutor… Våren kom och folket började bli vuxna och Emma hade fortfarande inte gett upp hoppet om att lyckas övertala mig om att stanna hemma! När sommaren dök upp visste jag att jag hade en och en halv månad på mig för att göra den till den bästa någonsin. Jag tror bannemej att jag lyckades. Med äventyr som Vattenfestivalen med Sarah är det svårt att misslyckas. Den kvällen glömmer jag aldrig. Jag levde i nuet och tog vara på varje sekund med varje person eftersom jag visste att jag skulle lämna livet där hemma för en tid. En riktigt lycklig Moa under en riktigt lyckad sommar. Att jag sedan har fått möjligheten att bo och leva i ett annat land med ett annat vardagsliv i snart 5 månader är helt otroligt! Tack familjen och vänner där hemma för det stöd som ni ger och som fått mig att våga pröva mina egna vingar eftersom jag vet att ni finns där när jag kommer tillbaka. Sarah, Emma och Elin: att vara ifrån er på detta vis är inte lätt och jag längtar efter er något gruvligt, men om inte allt för lång tid blir det århundradets kramkalas!


Gott nytt år folk!

RSS 2.0